”Jag berättar inte att jag går på specialskola” Elevers och vårdnadshavares upplevelser av skolövergång från grundskolan till specialskolan

SammanfattningAllert och Sandberg, Marie och Stefan(2018). ”Jag berättar inte att jag går på specialskola” – Elevers och vårdnadshavares upplevelser av skolövergång från grundskolan till specialskolan. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi avser med vår studie att öka kunskapen hos personal, såväl när det gäller avlämnande som mottagande för elever med språkstörning som byter skolform från grundskolan till specialskolan. I kunskapsbidraget ämnar vi lyfta fram viktiga faktorer, utifrån ett elevperspektiv i ett förändligt skede i elevernas liv. Vi vill också belysa vad som är hindrande och gynnsamt för att eleverna ska motiveras och utvecklas i deras nya skolmiljö.Syfte och frågeställningarVårt syfte med denna studie är att beskriva några elevers och vårdnadshavares berättelser om skolövergång från grundskolan till specialskolan och ge kunskap till skolpersonal och ökad förståelse för vad det innebär för elever att byta skolform när de redan gått flera år i grundskolan. Utifrån intervjuer med elever och vårdnadshavare ämnar studien att belysa möjligheter och hinder för elever som erfar en skolövergång från grundskolan till specialskolan.Frågeställningar:•Vad framkommer i elevernas och vårdnadshavarnas berättelser som betydelsefulla faktorer kring övergången till specialskolan?•Vad beskrivs som gynnsamma respektive hindrande faktorer vid skolövergången? TeoriVi har utgått från Antonovskys teori om KASAM, vilket innebär känslan av sammanhang. Där ingår tre viktiga komponenter, vilka är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De hör ihop och behöver vara sammanflätade med varandra för att en människa ska uppleva en hög grad av KASAM. Att ha en låg grad av KASAM kan till exempel innebära att man förstår sin situation, men har svårigheter att hantera den och då blir inte heller situationen meningsfull.MetodVi har tagit vår metodansats från livsberättelser. Inom livsberättelseforskning tar forskaren fasta på historieberättande och använder det för att skapa förståelse kring människors liv så som de själva minns och berättar om det. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, där vi ställde öppna frågor utifrån en intervjuguide med områden vi ville täcka in i intervjuerna för att få så mycket information som möjligt. Intervjuerna spelades in och transkriberades och analyserades sedan i en mall för textanalys där vi fick fram olika teman.ResultatDe teman som kom fram som betydelsefulla i vår studie för skolövergång var: förberedelser, relationer, delaktighet, självkänsla och acceptans. Elevers och föräldrars erfarenheter skiljer sig åt. De elever som haft tillgång till gott stöd av vuxna, haft möjligheter till förberedelser och känt sig delaktiga i processen har lättare kunnat acceptera att börja på specialskolan och inte sett det som ett misslyckande. Resultatet visar också att grad av självkänsla spelar roll i sammanhanget och där är goda vuxen och kamratrelationer, förståelse och bemötande, känslan av att hantera sin klassrumssituation och att få möjlighet att arbeta på en självständig nivå och förstå sitt sammanhang av avgörande karaktär.Specialpedagogiska implikationerVår studie har visat grundläggande nödvändigheter i och med teoriavsnittet där vikten av KASAM belyses och de faktorer som kom fram av vårt resultat som är viktiga för elever när det gäller byte av skolform. Dessa är enligt det vi kommit fram till nödvändiga för att eleven ska känna skolmotivation och därmed ta till sig de hjälpmedel de har att tillgå på specialskolan, som i sig är en specialpedagogisk åtgärd, att gå där. Har en elev tappat självkänslan, delaktigheten och har svårigheter att acceptera sin situation på specialskolan innebär det också svårigheter med relationer till speciallärare och att ta emot specialpedagogiska metoder för att nå målen i skolan. Motivationen är avgörande för hur skolgången blir. Ju mer eleven förstår sitt sammanhang och ser meningsfullheten med att gå till skolan, ju lättare kan hen vara mottaglig för hjälp och stöd, utan att känna att det är ett personligt misslyckande